Så har svenskarnas spelvanor förändrats 2013 till 2025

Spelinspektionen och dess föregångare har mätt svenskarnas spelvanor varje år sedan 2013. Fjorton rapporter, tre olika undersökningsföretag och ett antal frågeformuleringar som bytts på vägen. Ingen har satt ihop dem till en sammanhängande bild, och det finns ett skäl till det. Materialet går inte att läsa som en enda kurva. Här är genomgången, med metodbrotten utskrivna i stället för bortstädade.

Det här säger tolv år av mätningar

Spelandet föll sju år i rad, bottnade 2019 och studsade tillbaka. Trygghet och licens har gått från att vara viktigt för var fjärde spelare till att vara det viktigaste för nästan hälften. Bonusen har aldrig kommit över tre procent som viktigaste faktor i någon mätning sedan 2016. Och andelen som aldrig har spelat har nästan fördubblats på tre år.

Först det som gör svenskarnas spelvanor svåra att mäta

Det största misstaget man kan göra är att dra en linje från 2013 till 2025. Materialet består av tre serier med olika undersökningsföretag, olika paneler, olika frågeformuleringar och olika baser.

SerieÅrUndersökningsföretagMetod
Allmänheten om spel2013 till 2020Novus Sverigepanel1 488 till 1 737 intervjuer, 18 till 79 år, efterstratifierat
Spelvanor online2021 till 2023SKOP, därefter Enkätfabriken och NorstatScreening av 3 208 till 4 408 personer, 18 år och uppåt
Allmänheten om spel2021 till 2025Enkätfabriken, sedan Lysio Research, Norstats panel1 503 till 1 672 respondenter, oviktat 2024 och 2025

Det finns dessutom en fristående nätkasinoserie från 2014 och 2015, gjord av Novus åt dåvarande Lotteriinspektionen med omkring 265 svarande. Den beskriver en marknad utan svensk licensplikt och används här som historia.

Fyra metodbrott som ändrar hur siffrorna ska läsas

Viktighetsfrågan delades i två 2014 och slogs ihop igen 2018, utan att rapporten markerade brottet i sin egen trendserie. Svarsalternativet om licens bytte namn 2019. Frågan om licenskunskap formulerades om 2024 och fick ett nytt svarsalternativ. Och basen för Spelpaus skiljer sig mellan serierna, där den ena frågar hela allmänheten och den andra bara onlinespelare. Varje gång vi passerar ett av brotten står det utskrivet i texten.

Spelandet föll i sju år och vände 2020

Den tydligaste rörelsen i hela materialet finns i Novus-serien. Andelen som spelat under det senaste året sjönk varje år från 2013 och bottnade 2019, alltså omregleringens första år.

Andel som spelat under det senaste året, Novus mätningar 2013 till 2020201376 %201668 %201960 %202066 %Novus för Lotteriinspektionen och Spelinspektionen

Hela serien går 76, 71, 70, 68, 66, 66, 60 och 66 procent för åren 2013 till 2020. Novus skriver själva i 2020 års rapport att trenden med minskad andel som spelat bryts. Att botten sammanfaller med omregleringens första år är värt att notera men inte att övertolka, eftersom mätningen gjordes i oktober och licenssystemet infördes i januari samma år.

Den senare serien, som Enkätfabriken tog över, ligger på 71 till 75 procent under 2021 till 2024. Det är fem till nio procentenheter över Novus sista mätning. Sannolikt är det en panel- och frågeeffekt snarare än en verklig uppgång, och det är precis därför serierna inte ska klistras ihop.

Den siffra som ingen skriver om

I den nyare serien finns en rörelse som är större än den om spelandet, och den går åt andra hållet. Andelen som uppger att de aldrig har spelat gick från 7 procent 2022 till 13 procent 2024. Bland personer mellan 18 och 29 år är den 22 procent.

Nästan en fördubbling på tre år, i den yngsta gruppen mer än så. Det är den mest underrapporterade uppgiften i hela materialet, och den beskriver något annat än att spelandet minskar. Den beskriver att en växande andel unga aldrig börjar.

Vad som avgör valet av spelbolag

Det här är frågan med flest skepnader och därför den som oftast citeras fel. Den har haft tre olika former, och de får inte blandas.

Under 2013 ställdes en enda fråga till alla spelare med upp till tre svar. Där låg sannolikheten att vinna högst på 59 procent, insatsens storlek på 53 och trygghet eller kontrollerad verksamhet på 32. Att det var en svensk aktör med tillstånd angavs av 24 procent. Kunderbjudanden fick 1 procent.

Mellan 2014 och 2017 delades frågan i två, en för helt turbaserade spel och en för delvis turbaserade. I den första steg trygghet från 38 till 44 procent och svensk aktör med tillstånd från 26 till 33 procent. År 2018 slogs frågorna ihop igen till en enda fråga till alla spelare, men rapporten redovisade ändå serien som obruten. Det förklarar varför underhållning hoppar från 29 till 37 procent och insatsens storlek från 39 till 27 mellan 2017 och 2018. De rörelserna är inte beteendeförändringar.

Från 2019 heter svarsalternativet i stället att det är ett spelbolag med svensk licens. Från 2022 är frågan dessutom ett enda svar i stället för flerval. I den nuvarande formen har licensen gått från 29 procent 2022 till 45 procent 2025.

Riktningen håller trots brotten

Trots att frågan bytt form tre gånger pekar varje enskild serie åt samma håll. Trygghet, kontroll och licens blir viktigare, och det gäller inom varje mätregim för sig. Det är en slutsats man kan dra utan att jämföra tal över brotten.

Den enda helt jämförbara raden

En enda rad har överlevt varje omformulering med samma innebörd, och det är den om erbjudanden och välkomstbonus.

ÅrAndel som anger bonus som viktigast
20162 %
20172 %
20182 %
20190 %
20201 %
20221 %
20233 %
20243 %
20251 %

Nio mätningar över tio år, och intervallet är noll till tre procent. Under 2014 och 2015 mättes alternativet inte alls, vilket är skälet till att serien börjar 2016 och inte tidigare.

Det är värt att stanna vid vad det betyder. Bonusen är den enskilt mest marknadsförda produktegenskapen i hela den svenska spelbranschen, och i tio år av statlig mätning har den aldrig varit viktigast för mer än tre av hundra spelare.

Ingen visste hur man kontrollerar en licens

Under 2019 och 2020 ställde Novus en öppen fråga om hur man kan se om ett spelbolag har svensk spellicens. Svaret var anmärkningsvärt stabilt.

Nittiofem procent svarade nej båda åren. Bland kvinnor 2019 var siffran 99 procent. Ungefär en procent nämnde Spelinspektionen, en procent att man kan googla och en till två procent att det måste framgå på sidan.

I den nyare serien uppger 30 procent att de vet om ett bolag har svensk licens. Den siffran ska inte jämföras med de fem procenten, eftersom frågan formulerades om och ett svarsalternativ tillkom. Det som däremot går att jämföra är två tal från samma mätning: 45 procent säger att svensk licens är det viktigaste när de väljer, medan 30 procent kan avgöra om den finns.

Synen på marknaden bottnade samma år som spelandet

Attitydserien följer samma U-form. Andelen som beskriver spelmarknaden som osund låg på 55 procent 2018, steg till 65 procent 2019 och föll sedan tillbaka. I den nyare serien går den 59 procent 2022, 43 procent 2023, 48 procent 2024 och 40 procent 2025.

Från 65 procent negativa till 40 är den tydligaste positiva rörelsen i hela materialet. Frågan om spelbolagen tar ansvar för spelproblem visar samma mönster i Novus-serien, med 45 procent 2014, ett fall till 37 procent 2019 och en återhämtning till 44 procent 2020.

Att bottenåret är 2019 för både spelandet, sundheten och förtroendet är den enskilt mest slående sammanträffningen i materialet. Det året hade också den högsta reklamvolymen i svensk spelhistoria.

Två varumärken har ägt onlinespelet hela tiden

På den öppna frågan om vilken sajt man främst spelar på har svaret varit detsamma i åtta år.

Sajt2013201620192020
Svenska Spel53 %48 %63 %55 %
ATG15 %16 %17 %23 %
Unibet2 %4 %3 %4 %
Bet3651 %2 %4 %4 %
Betsson2 %1 %1 %1 %

Svenska Spel och ATG utgör tillsammans mellan 68 och 86 procent av alla svar, varje år, före och efter omregleringen. Ingen privat operatör har någonsin kommit över fyra procent som främsta sajt i den här mätningen.

Det är en obekväm siffra för den bransch vi själva verkar i, och just därför värd att skriva ut. Den är statlig, den är återkommande och den motsäger bilden av en marknad där de kommersiella varumärkena dominerar spelarnas vardag.

Kvinnor och äldre spelade nätkasino oftast

Den fristående nätkasinoserien från 2014 och 2015 mätte något ingen annan rapport har mätt, nämligen nätkasinospelare för sig. Baserna är små, 261 respektive 271 svarande, så siffrorna ska läsas som mönster.

Sjuttiotre procent angav slotmaskiner som sitt främsta spel 2014 och 72 procent 2015. Bland kvinnor 2015 var andelen 90 procent, bland personer över 50 år 85 procent. Andelen som spelade minst någon gång i veckan var högre bland kvinnor än bland män, 37 mot 23 procent 2015, och högre bland dem över 50 år än bland dem under 39, 45 mot 13 procent.

Det motsäger hela branschens bildspråk. En del av nedgången mellan de två åren kan dock vara en sammansättningseffekt, eftersom andelen under 39 år i urvalet steg från 35 till 42 procent.

Vad materialet inte innehåller

Lika viktigt som vad tolv år av mätningar säger är vad de aldrig har frågat om. Följande finns inte i någon av de fjorton rapporterna.

  • Insatsbelopp, förluster eller faktiskt utfall i kronor.
  • Livespel som egen spelkategori. Det närmaste är bordsspel som svarsalternativ 2014 och 2015.
  • Uttagstider. Endast snabba utbetalningsrutiner som svarsalternativ.
  • Betalmetoder vid licensierat spel. Endast enkla betalningsrutiner som alternativ.
  • Spelreklam som eget tema, trots att reklamvolymen är den mest debatterade frågan under hela perioden.
  • Coronapandemin, som inte nämns alls i 2020 års rapport trots att fältarbetet låg mitt i de tillfälliga insättningsgränserna.

Så uppdateras den här artikeln

Spelinspektionen publicerar Allmänheten om spel i början av februari varje år. Den senaste mätningen genomfördes i november 2025 och publicerades den 2 februari 2026. Artikeln uppdateras när nästa rapport kommer, och tidigare siffror ligger kvar så att serien går att följa.

Känner du att ditt eget spelande inte längre är underhållning finns stöd hos Stödlinjen, både för dig som spelar och för anhöriga. Behöver du en paus stänger du av dig på Spelpaus, som sedan slutet av juni 2026 även har ett alternativ på tio dagar.

Källor och faktagranskning

Faktagranskad mot Spelinspektionens och Lotteriinspektionens rapportserier Allmänheten om spel 2013 till 2020 genomförda av Novus, 2024 av Enkätfabriken och Norstat samt 2025 av Lysio Research, Spelvanor online 2021 och 2022 av SKOP samt 2023 av Enkätfabriken och Norstat, och nätkasinoundersökningarna 2014 och 2015 av Novus. Samtliga siffror är avlästa direkt ur rapporterna. Där en uppgift inte finns tryckt i källan står det uttryckligen i texten. Baser och metodbrott redovisas löpande. Föränderliga uppgifter kontrollerades den 1 augusti 2026.

Lämna en kommentar